Hundar

 

 

 

  Jag heter Eija Red Kickapoo, kallas för Eija, och är en welshterrier. Min far är Multichampion, multivinnare High Voltage Red Indian, han bor i Finland. Namnet Kickapoo kommer från en indianstam i Nordamerika, detta knyter an på faderns namn Red Indian. Mamma till Eija finns på kenneln Gorms och heter Such Gorms Östanvind. Eija föddes den 18 september 2007 som ensam tik i en kull på tre valpar.

Eija är en söt och lagom stor tik med en fantastisk röd och svart färg och en otroligt sträv och bra welshpäls.

När Eija var åtta veckor gammal flyttade hon till Partille där hon bor med sin matte och morfar Loke (Int o Nord Uch Eccos Hot Americo).

Vid 11 veckors ålder fick Eija gå sitt första viltspår och det klarade hon väldigt bra. Spårövningarna har fortsatt både med personspår och viltspår. Hon har också blivit "Godkänd i viltspår anlagsklass". Nu är träningen inställd på Öppenklassen och förhoppningen är ett viltspårchampionat så småningom.

Utställningskarriären inleddes i valpklass på Terrierklubben där hon lyckades bli 4:e vackraste valp av alla deltagare i olika raser, BIS 4 valp. Därefter har det blivit juniorklass och unghundsklass där det också varit lyckosamt med fyra certifikat, fyra Bäst i Rasen, och ett Cacib.

Eija har deltagit i lydnadskurs och testat agility vilket fungerat fantastiskt bra. Hon är en lydig hund som kan umgås med andra hundar, kan gå lös i skogen och kommer på inkallning. Eija är pigg och glad och älskar att vara till lags. Hon sitter gärna i knäet och är allmänt väldigt social.

Närmast nu väntar Mentalbeskrivning vilket också Eijas mamma, mormor och morfar har genomgått.

Vi förväntar att Eija skall få ett långt, härligt och aktivt hundliv.

Sissi Idman 

Eija har varit på viltspårlägeri Östra Ryd i slutet av maj. Hon jobbade på bra trots att markerna skilde sig ganska avsevärt från våra egna. Även vilttätheten var betydande med ffa vildsvin. Marken var uppbökad och doften av svin påtaglig. Spåren var svåra men med idogt arbete och lite hjälp gick det bra.

Helgen 5 juni bar det av till Terrierklubbens utställning i Fengefors, domare va M Marshall. Eija fick cert, BIR och slutade som BIS-5 unghund i en full terriergrupp. Dagen efter var det kennelklubbens utställning i Vänersborg. Även denna dag blev resultatet cert, BIR men också BIG-5 i grupp 3. Trötta och glada av alla framgångar åkte vi hemåt till välbehövlig vila.  

Eija blev Svensk utställningschampion nov-09.

Hennes första valpkull föddes feb -10. 4 valpar, 1+3.

 
   
   

 

 

Spex är en fantastisk hund att jobba/leva med. Vi tävlar elit sök och spår där vi hittintills lyckats få ihop 3 cert. I spåret jobbar Spex otroligt snabbt och hårt, han ligger på tungt hela vägen från påsläpp till sista pinnen. Man har som förare fullt upp med att hänga med. Han är en naturbegåvning vad gäller spåret. I söket är han lite mer svårjobbad. Han kan och vill mycket själv vilket kostar poäng, men även här jobbar han otroligt bra med hög motivation och vill alltid mer. Hans framfart i söket har lett till en del stukade ben m.m. Spex har ett stort föremålsintresse vilket gett oss ett tryggt och säkert uppletande, mycket fart, snyggt och rent men en del tugg.

Ego är ett bra alias på Spex, han är stor, stark, trygg, snäll........ 

   

  

I lydnaden har vi kämpat. Hans temperament gör ju att han lätt tappat fokus, men genom att se till att motivationen/rätt belöning, är på topp är han en fröjd att gå lydnad med. Det är intensivt och snabbt. Han har en enorm utstrålning vilket gör att folk lägger märke till honom. Ofta säger folk som träffat Spex att han är en mycket trevlig hund på alla plan. Socialt är han öppen och trevlig.

Jakten i honom är hur stor som helst. Detta ställde till det för oss i början men med  mycket jobb har vi, Spex och jag tillsammans, kommit överens om att inte jaga.

Spex är absolut den bästa hund jag haft. Han är den optimala brukshunden på alla sätt. För snart 2 år sedan håll jag på att mista Spex. Han låg på Lunds djursjukhus och kämpade för sitt liv i 1 vecka. Jag satt och vakade hos honom med hans huvud i mitt knä och såg honom sakta men säkert komma tillbaka till livet. Normalt sett får djurägaren inte vara med då hunden ligger inne, men alla förstod att Spex behövde mig och jag honom. Veterinärerna sade redan under operationen att han inte kommer att klara sig men jag visste i mitt hjärta att han kommer att klara detta. De gav mig inte mycket hopp men jag trodde på Spex och visste att han inte skulle lämna mig i förtid.

Men han kom tillbaka, vi kämpade oss upp på topp igen och idag mår han oförskämt bra för att snart fylla 9 år.

Spex är mitt hjärta och hjälte.

Cecilia Herdenberg

 GORMS KENNEL HAR ERHÅLLIT SVENSKA TERRIERKLUBBENS UPPFÖDARMEDALJ

Kenneln fick sitt kennelnamn 1986. Den utbildning vi fått när det gäller hunduppfödning är från Statens Hundskola, Sollefteå, där Ewa gick hunduppfödarutbildning, Skks uppfödarutbildning samt från ett flertal kurser via Sv Kennelklubben där vi båda deltagit. Dessutom har försäkringsbolag och rasklubbar haft givande seminarier. Vi tycker att vidarutbildning i alla former är viktigt. Senaste kurserna är hudproblem i kennelklubbens regi, anatomi för Moa Persson i Agrias regi, tillväxtrubbningar med Ole Frykman och artisifiell insemination med Lindhe. Både Ewa och Anders har jobbat ideellt inom SBK i många år.

Kenneln ligger sedan 1987 i Källebäcken, Habo kommun. Vi har ett speciellt hundhus med åtta boxar och hundgårdar, trimrum, hunddusch mm. Detta är naturligtvis besiktigat och godkänt av miljö- och hälsoskyddet. Våra hundar bor dock inte enbart i hundhuset utan alla får vara inne dagligen och turas om att sova inne i olika konstellationer. Annars blir det inga trevliga hundar. De motioneras genom dagliga promenader eller cykelrundor då även vi får motion.

När det gäller hundutrymmena pågår ett ständigt reparations- och förbättringsarbete. Just nu är det aktiveringsgrejor som skall till en större rastgård. 

Första schäferkullen tog vi 1986 på vår tik Leeos Unja som var hd fri, korad, tj hund bev och tävlades i elit spår och rapport. Sedan har det rullat på. Det vi har förändrat sedan första tiken är framför allt att hundarna blivit förigare. Det vi vill förändra nu är storleken som vi ibland upplever för stor. Vår uppfödning har mycket bra hd och ad statestik. Någon mer schäferavel är inte plannerad. För närvarande har vi bara hanhunden Loke .  

Den första welshterrierkullen kom 1994 efter en tik importerad och parad i England. Hon var en ren hundgårdshund och inte speciellt rolig som individ. Det som har förändrats sedan våra första kullar är att hundarna blivit mer sociala, kontakttagande och samarbetsvilliga. Egenskaper man har nytta av om man vill göra något tillsammans med sin hund. Welshen är ju en hund som tycker om arbete och aktivitet då det från början är en grythund.   

Vi vill att alla våra uppfödda hundar skall mentalbeskrivas, inte bara schäfer utan även welshterrier, så att man kan få fram rasprofiler på våra hundars mentalitet. När det gäller welshterriern är det numera BPH som rekommenderas.


 hundhusetb570

 Vårt kennelhus i vinterskrud

  

Länk till vår mottagning: www.rhodins.se